idag orkade jag bara inte skynda mig till skolan, istället stannade jag hemma och såg förhäxadavsnitt på datorn (med kinesisk text). åt falukorv och makaroner till lunch (underskattad maträtt. supergott) sen hade jag lite skola. köpte en t-shirt för mina sista pengar, en vit med blått och rött pepsi cola-tryck. stylish! sen har jag varit med millan, vi har filosoferat, sett på top model och sen ätit pannkakor (underskattad maträtt. supergott) hos hennes fader.

sen cyklade jag till stallet. och blev bitter. saken är den att jag har strugglat ett tag med om jag skulle åka och rida idag eller om jag skulle gå på teater, spöket på canterville. för jag vill så gärna se den teatern. och den visas två gånger, dels idag då och dels imorgon när jag ska skriva nationellt prov. men jag tänkte att, jag kanske hinner gå på den imorgon och jag vill verkligen rida. men då kommer jag dit och vi har TEORI! jag har inte missat min teater för att se en film om sidvärtsrörelser! det var nog ett av de tio bittraste ögonblicken i mitt liv. jo, och dom som går utan att hjälpa till att ge hästarna mat må brinna i helvetet.

en annan sak jag har tänkt på är att man (jag i alla fall) blir oproportionerligt glad om någon som man inte har förväntat sig ska hälsa, hälsar, och dessutom ser genuint glad ut över att se en. det är verkligen uppmuntrande! något som inte är trevligt är när man förväntar sig att någon ska hälsa och den personen inte gör det utan istället har en mörk och märklig blick. jag ska lova mig själv att alltid hälsa och alltid se genuint glad ut. men det kanske kommer naturligt, om man är en sån person? annars kanske man borde byta bekantskapskrets?